nu har jag internet, så nu kan jag prata med alla hur mycket som helst. riktigt glad är jag över att detta faktiskt fungerade. nu ska mamma sätta upp en spegel och det låter som fan när hon borrar och bankar. men nu ska väl jag iväg. vi hörs sötnosar <3

och ja, jag flyttade hästen igår och idag står han med den nya pollen i hagen. det gick finfint och jag är riktigt glad för det också. men nu ska jag inte underhålla er mer. puss.

så nu är mitt nya liv i full ordning och allt rullar på i en takt som jag inte hinner med. jag bor nu på ett annat ställe, med en ny adress och nytt nummet. skicka brev, ring. jag har ett nytt rum, i ett nytt hus med härliga människor. jag går på en skola som jag alltid velat gå på. ja, allt känns bra.
iallafall så flyttar jag hästen idag och då har jag allt jag vill! jag vill bara att min polle ska komma så har jag allt. idag beställer vi även bredbandet så snart kan jag skriva som jag en gång brukade och berätta allt som händer. det finns tre saker som händer idag/ikv som dom har frågat mig om jag kan hänga med på, men alla tre har jag fått tacka nej till. förlåt, jag vill. och tack, ni gör mig glad.
men club marsmallows insparksfest den 12 ska jag absolut gå på och jag hoppas verkligen att det blir med bara-folket. för jag saknar dom så sjukt mycket och jag vill ha dom vid min sida hela tiden. ni kan komma och bo hos mig, alla! för jag vill ha med er på allt jag gör. jag älskar er och jag hoppas att vi ses på insparksfesten.
och jag har träffat underbara människor på skolan och vi har det så sjukt roligt att det är svårt att säga med ord. locken, kyssebär, sundshine, jojo, louise och alla andra är så jävla bra! jag tycker om er töser, och utan er vet jag inte hur jag skulle klara mig där ute.

nu måste jag springa iväg och packa och lämna fridas tröja. men ni får ha det så bra och så hörs vi. ni får nummret och adressen sen.
jag älskar er, och jag längtar till den 12.
kyss <3

nu sitter jag här med johanna och louise, och det är mycket trevligt. men aja. jag är allmänt död, och orkar nog inte gå på fodermötet idag. helt galet mycket att göra. men ja, trevligt folk här!
men aja, nu ska jag inte sitta här mer. pusspuss

okej min bror har varit här idag. och herregud vad jag älskar honom. jag svär att han är historiens bästa bror och att man inte kan mer än älska honom. han betyder så in i helvetes mycket och jag är så glad att han är just min bror. ingen kommer någonsin kunna ta hans plats eller hur jag ser på honom. ingen kommer kunna leva upp till honom, för han är den bästa av de bästa. min kärlek till honom är enorm. världens bästa bror!
och under kvällen har jag varit med svensson. jag älskar henne! hon är så jävla bra att det är helt sinnessjukt och jag älskar henne som om hon vore min egen syster. ingen kan ersätta henne och få hennes status. för för mig är hon den bästa av alla. om man inte får en kompis som henne så tycker jag synd om en, för då är fan inte livet roligt att leva. hon lyser upp dagen. jag älskar svensson obeskrivligt. <3
och mamms, jag saknar dig. när man sitter där själv på bollerup i sitt rum så saknar jag dig. ditt lättsamma sätt som alltid får en att må som bäst. din axel som alltid finns där när jag behöver gråta och dina armar som omfamnar mig och en röst som viskar i mitt öra att allt blir bra. det saknar jag. mamms, jag älskar dig mer än någon annan.

idag har jag varit med historiens härligaste töser. frida och frida, helt fantastiska töser. och ja, ju mer jag är med dom ju mer inser jag hur mycket jag saknar att inte spendera varje minut på varje skoldag vid deras sida. men jag har bestämt mig att jag ska fixa detta men jag vet att det kommer vara jobbigt och ta ofantligt mycket energi. men klara det ska jag göra!
och tack för malmöfestivalen med så otroligt sköna typer. åkte in med emmie, träffade elise, sofie, och några killar och något namn jag minns var marcus. otroligt roligt hade vi och jag saknar dom fruktansvärt mycket. helt sinnessjukt, jag måste åka dit mer, och dom måste komma till mig. jag klarar mig inte utan dom. sen senare på kvällen träffade vi emmies kompisar, och massa på stationen, men jag håller det helst för mig själv. men en jävligt härlig kväll, fullt med ånger dock.


nu ska jag snart sova, är pinsamt trött.

You sit there in your heartache
Waiting on some beautiful boy
To to save your from your old ways
You play forgiveness
Watch it now- here he comes

jag orkar inte.

hur kan något som är så rätt känns så fel? jag förstår inte det. det var rätt att göra så som jag gjorde, men ändå mår jag kass.  jag gav en person glädje och en svek, och jag tror att jag gav dom fel. det blev fel på posten så den jag skulle svika gjorde jag inte det, och den som jag skulle ge glädje gav jag bara svek. jag fick min chans, min enda chans, men jag lyckades sabba den innan något annat. men det gick inte, det var helt jävla omöjligt men jag ser ändå det sannolika smyga sig på här på morgonkvisten. vem av alla ska jag lyssa på? jag gjorde det rätta men det känns så fel, jag kunde inte gjort något annat. det var helt jävla omöjligt, men ändå släpper jag det inte. fan emmy, du lyckas sabba detta med. jag är så över sur på mig själv att jag just nu kan göra vad som helst. nej, jag som skulle vara glad och possitiv, men hur ska man göra det när hela kroppen skriker: Nej emmy, hur fan lyckas du? och det där var inte med den roliga possitiva rösten utan den andra tråkiga, arga och besvikna.
det blir inte bättre av att jag sitter här, för jag drar bara upp såret ännu mer. men fan, jag vill till bollerup, till louise och johanna och bara gråta. fan!
jag svek mig själv för att göra andra glada. bra jobbat emmy. du gör samma tabbe om och om igen, när ska du lära dig att först se till att du är glad innan du ska få alla andra glada. men alla andra känns så mycket viktigare.
fan! johanna och louise, på måndag får jag gråta i era armar, ellerhur?

jag plågar mig själv, och du hjälper till.

nu har jag anlänt till ystad igen efter en vecka på skolan. jag är genom trött och vill bara sova, men får se vad man hittar på. alla är i skolan men ja, hälsar kanske på en viss emma på en viss norreportskola. det kan ju bli lite trevligt nu när man inte har nååågot annat att göra.
men ja, bolle är allt trevligt saknar mycket här hemma dock. kompisar och lärare, tro det eller ej. och mammas kramar. fett pinsamt. och sis' (emma) och ja, peter och alla och allt! men trotts detta har jag hittat två ursköna töser, louise och johanna, mer sånna åt folket! jag bor typ hos johanna under dagen för hon har typ nära till allt, och mysigt rum och dator med bredband, vilket jag ska fixa nu i helgen. men ja.. sen louise älskar också te, är blond, har hund, älskar kakor, och det knapriga högst upp på äpplekakan (men inte själva äpplena). ja, vi är ta mig tusan lika :D usch, jag tycker om dom två små töserna, och otroligt snygga är dom också! nej, så med dom på bollerup så leker livet.

johanna jag våldgästar dig på måndag och louise, te på måndag kväll hos dig eller mig? :D
men innan dess tillhör jag endast ystadbrudarna. och ta mig fan är dom lika snygga! nej. nu bara babblar jag. men ha det bra. <3

nu sitter jag här igen, och har snott jojos dator :D snäll tös det va.
jag är ledig på fredag så jag kommer hem fredag morgon eller torsdagkväll. jag får se lite. men jävlar vad tvåorna håller på, och nu är här ändå bara typ 6 tvåor eller något. tänk liksom sen när här kommer typ 100 tvåor och 100 treor. snacka om liv. dom har redan kastat vattenballonger, snott nycklar, klättrat in u rummen och flyttat saker, hällt en hink med vatten över någon som låg och sov, slängt en tjej i sjön. och en miljon mer saker. sen när jag skulle cykla till frukosten idag, så bara: punka på däcket. jag höll på att dö. så ja... nu måste man fixa det också, men det löser sig.

töser, hoppas era skoldagar blir bra.
kyss.

titta inte på mig, jag är inte den jag vill vara än. jag försöker och jag är på väg att bli den men jag är inte där än. jag kämpar varje dag för att inte trilla tillbaka och jag ska fixa detta. ge mig tid utan att kommentera. utan att kolla snett. bara låtsas som ingenting, skapa ett leende på mina läppar.

emma, mamma, peter, calle, svensson, kryskowski, emily, emmie, ina, lisse, per, 9CD, yes im gonna miss it.

så nu lämnar jag detta bakom mig och byter sida i mitt livsbok. det är skrämmande men ändå spänande. vad väntar där på nästa sida, men samtiden undrar jag om jag är redo att lämna den förra. jag vill inte, samtidigt som jag inte kan vänta på att flytta. för mina känslor åker berg och dalbana nu, jag vet inte var jag själv står och då är det svårt att låta andra människor in i livet.
förlåt för att jag inte säger orden som du önskar ska komma ut ur min mun. förlåt för att du inte får kyssen som du längtar efter. förlåt för att jag inte vet varken vad jag ska säga eller göra. förlåt för att jag inte tillåter dig nära inpå. förlåt för att jag inte låter dig hålla om mig då jag försöker sova. förlåt för att jag inte kan. förlåt för att jag inte är beredd. förlåt för att jag är rädd. förlåt för att jag inte försöker tillräckligt. förlåt. jag är verkligen ledsen.
men jag är inte där. dom krossade mig totalt och jag vet inte när jag kan titta en människa in i ögonen och tro på det som dom säger igen. jag vet inte när jag kan tillåta mig att bli kär i en kille igen. jag vet inte när jag ska sluta gråta och gå vidare. jag vet inte när jag är beredd att kalla dig och mig, vi. it just a game, remember?

nu babblar jag om helt ointressanta saker.
men imorgon flyttar jag, and yes i cry, and yes i smile. jag vägrar att lämna er. allt känns mycket jobbigare här hemma när man ser framför sig allt som man måste lämna. det gör faktiskt ont. imorgon klockan sju ska jag gå upp, packa resten och nio ska jag stå utanför bollerups dörrar och vänta på att få vända sida även om det kräver tårar och en helt förvirrad emmy.

I guess it's gonna have to hurt,
I guess I'm gonna have to cry,
And let go of some things ive loved to get to the other side
I guess it's gonna break me down,
Like falling when you're trying to fly,
It's sad but sometimes moving on with the rest of your life,
Starts with goodbye

precis fick jag besök av två extremt glada fridooor. två fridooor och en kamera har varit på besök, och den kombinationen kan bara bli osannlikt rolig. fyfan vad vi skrattade, och tog bilder. det är en sak jag kommer sakna, era utflippade bilder. måns möller, och alla andra. för att jag ska klara av en dag på bolle måste ni skicka bilder så jag kan framkalla dom och ha dom med mig. looova nu att ni skickar fina, roliga, snygga, alla bilder :D

det är sann kärlek som upplevdes här idag. ni är mitt liv. jag älskar er som ingen annan. tack för att ni finns och lyser upp varje dag. <3

skicka bilder

jag måste ta mig fan bli bättre på att skriva. jag skriver aldrig mer, och jag har inte tid att skriva iheller.
tex idag måste jag baka kanelbullar och vaniljbullar, träffa svensson och packa allt. jag har inte packat en enda sak än, och nu börjar jag få lite sådär smått panik. allt måste packas och jag har ingen tid. imorgon får jag nyckeln och på måndag flyttar jag riktigt, det är bara idag jag har på mig. och nu är mamma iväg så jag vet inte vad jag ska packa i, och ja. detta är inte lätt, inte lätt alls men det ska lösa sig!

så nu flyttar jag snart, saknar er redan era granna palter.

jag grät idag men jag kan inte komma på om det var glädje för det nya kapitelet eller om det var sorg för att avsluta det förra. jag funderar fortfarande vilka tårar som trillade ner för kinden där jag låg i sängen med täcket över huvudet. var det detta livet som jag vägrade släppa eller är det det nya som jag vägrar släppa in? eller var det rädslan av att släppa något så säkert och hoppa ut utan att veta hur eller var man ska landa? kanske trillade det ner både salta sorg-tårar men också glädjetårar. kanske kom det sorg ur ena ögat och glädje ur det andra. för det kan inte bara vara sorg-tårar för jag är extremt glad samtidigt, men det kan inte vara glädje tårar för jag vet att det är ledsamt att lämna alla. det måste varit båda tårarna som spökade där bakom ögonlocket. eller tror inte ni det?

svensson kom hem igår, och det är jag mycketmycket glad över. faktum är att jag är så glad att jag ska träffa henne, så jag gör det idag. känns som år och dar sen vi sågs och jag saknar den lila granna palten så jag håller på att dö.
inte nog med det så kommer jag sakna alla ystadbor och barabor, och alla som jag har kontakt med överhuvudtaget. men mest ystadbor.
igår vart jag på ullared och köpte massa till rummet. nu ska jag till stallet och sen till frida.
ikv ska jag träffa mammas kompis och hennes barn, och min brooor <3

måste byta om nu.
puss

hjulen stoppades i morse. flytten var inte längre roligt och allt kändes skit. allt känns inte bra nu heller. jag fick inte det boendet som jag ville ha, men det är bästa stallet för nuffe. då får jag offra mig för hans bästa. men nu när jag har varit där, sett rummen och stallet. jag fick till och med välja rum och box. jag är faktiskt rätt nöjd igen. klart att jag vill välja annat boende men det är bara att tänka om och se allt så possitivt som möjligt. jag kom ju trotts allt in på bollerup.
och mitt rum är helt okej. :D

nu har jag varit ute och sprungit och lagt ansiktsmask och jag mår så sjukt bra. jag sitter med packningslistan bredvid mig och funderar på om det är något mer. jag kan inte låta bli att lee. jag vill verkligen detta och nu kan inget komma ivägen från att min dröm blir verklighet. det är helt ofattbart. imorgon ska jag tvätta allt som jag behöver tvätta och sen börja packa ihop så smått.
på måndag flyttar jag, och tar mycket saker med mig. jag är fett nervös men kul som fan ska det bli :D och träffa alla och allt.
men nu ska jag snart lägga mig. måste komma in i tiderna och sånt igen.
kyss :*

nu ska jag in till malmö.
lisset är så superdupersnäll att hon hjälper mig hästen idag igen. hon är obeskrivlig. tacktacktack tusen tack lisse.
och nu ska jag snart in till malmö och träffa en tjej. hennes namn är johanna och hon ska börja på bollerup nu samtidigt som jag. så ska vi bara gå där inne, titta lite kläder, fika och bara prata om förmodligen allt möjligt.
hoppas nu att detta bli bra, för jag tycker det ska bli superkul. bara vi inte bråkar och hatar varandra så är jag glad :D

kyss, och tack igen lisse. du är en ängel sänd från ovan <3

nu sitter jag här som förstelnad i bollerups värld. är inne på forum och bara pratar med folk som går eller ska börja där! det är grymt härligt. och inte nog med det så kom pappa precis (som vanligt) in med tee och mackor. så nu ska jag sitta här och mysa. jag vill inte lämna detta, pappa är ljuvlig. <3
och så klyddar allt med stallet, så jag vet faktiskt inte om jag kan ut där idag. jag har inte varit där på en vecka. och jag saknar allt där ute men jag vet inte hur jag ska få allt att klaffa. men inget tvivel om saken, jag vill ut där. men jag kan kanske inte :s

nu har jag frossat i en vecka. ätit på restaurang, ätit godis, allt möjligt och nu ska jag snart väcka emmy. imorgon när tåget rullar in i ystad vaknar jag och inser vad som måste göras. jag kommer kvida och jag kommer försöka komma med undanflykter men denna veckan är fylld med träning. jag bestämde här, denna veckan att jag ska göra ett nytt liv, en ny emmy. för jag är inte nöjd med den som emmy är idag så då får jag ändra henne tills jag tycker det bli bra. en sak jag måste ändra är mina komplex, jag orkar inte ha dom länge så nu ska jag träna som en dåre. jag kommer hata mig själv och träningen men jag känner att jag måste om jag vill må bra i längden. för nu, vad jag än sätter på mig så känns det inte bra, hur jag än sminkar mig eller fixar håret så känns det inte bra. morgonen efter jag ätit godis känns det inte bra. jag måste börja mitt nya liv, och det börjar jag med imorgon. inga fler undanflyker, inga fler ursäkter. jag gör detta för att må så bra som möjligt och jag är stolt över det.
jag vill komma in på bollerup första dagen och känna mig fin och att jag kan prata med folk utan att tänka på vad dom ska tro om mig. och visst kommer jag inte gå ner på en vecka, men det är inte utsidan och det fysiska jag jobbar upp med min träning. utan jag jobbar med den psykiska delen så att jag tänker rätt och mår bra.
imorgon är en ny dag, med nya mål som ska uppfyllas!

imorgon åker jag hem, det är verkligen: oh no! visst ska det bli härligt att komma hem och börja med packningen och listan och packa lite till hästen och sånt med. men alltså här är allt så annorlunda. man är så fri här och jag älskar det. detta har varit en underbar vecka och jag inser alltmer hur mycket jag plågar mig själv av att inte åka hit. pappa, bara, malmö, shopping, köpenhamn, kompisar, utekvällar, fester, nattklubbar. allt. jag vill verkligen inte åka hem även om jag längtar att få komma hem. man är i två delar. jag vill hem och packa och allt sånt, men bara för det vill jag inte lämna bara. detta är nog en av dom bästa platserna jag vet, för här kan jag bara vara. här finns inga krav eller rykten, här finns bara dagen att leva med ett leende och det gör jag.
nu lovar jag inte bara alla kompisar och pappa att jag snart kommer. utan jag lovar mig själv att sluta plåga mig och åka hit oftare. jag vill det, jag behöver det, jag ska det!

tack för en underbar vecka, jag kommer sakna detta stället. det känns som om jag flyttade igår och gick hem och grät för att jag saknar detta. likadant kommer jag göra nu också. alltid, varje gång jag kommer hem så känns det likadant. det känns som om jag är åtta igen och har precis flyttat. ja, jag saknar detta så fruktansvärt mycket att det är sjukt. varje dag finns stället i mina tankar, varje dag. men jag döljer det.
tack <3

nu börjar jag bli säkrare och säkrare på mitt val.
jag har glömt dig, du är historia nu killen. jag orkar inte må dåligt över dig, jag ska inte tvinga dig till något. och nu har jag gått vidare, jag har öppnat ögonen för andra och dom jag sett är riktigt bra.
nu sitter jag hos pappa, ska väl snart till stan idag igen :D sen ikv får jag väl tillbringa tid med folket, jag stannar ju trottsallt inte så länge till. och jag vill stanna, jag älskar detta stället. det är långt borta från allt, jag är riktigt lycklig.
och om nio dagar är det bollerup! mitt liv drar ihop sig nu. nu ser jag allt annorlunda och varför allt hände som hände. jag längtar som tusan och jag tycker att det ska bli riktigt roligt. träffa allt nytt folk, men pluggandet är jag inte så pigg på.
denna sommaren har gått grymt snabbt, jag har inte hunnit med någonting. jag hade så mycket jag ville göra, men nästan inget av det har jag gjort. it's only nine days left.
jag kommer sakna er alla, men jag kommer så ofta jag kan och hälsar på. jag lovar och svär!
kyss.
nu måste jag springa och fixa till mig. ska leta efter saker :D

idag kom och jag sofie precis fram till att det är stockholmarnas dag. hahaha, 080808.  detta kallas jungfru-humor. men igår chillade jag bara, stack ut och käkade med pappa och hans kompisar. skulle igentligen bowla med tjejerna, men det hann jag ju inte. ni vet själv hur det är när föräldrarna träffar kompisar och babblar i timmar. men det gick ändå.
idag jobbar bells och elise, elise öppnar och bells stänger. men nu ska jag snart göra mig i ordning och ta bussen in till stan med pappa och gå lite i affärer :D så jag får se om jag hittar något, men det hoppas jag!
sen efter vi gått på stan och sånt så sticker vi väl hem och då sticker jag och hjälper bells och stänga om tiden är rätt och allt sånt. men det hoppas jag. annars sticker jag dit ikv, eller till adela eller något. pallar inte bara sitta här.
det gör jag dock aldrig, men ja. jag vill sova borta.
men nu ska jag ringa bells.
kyss på er alla!

tio dagar kvar, sen bor jag inte i samma hus, jag kommer inte sova i min säng. jag kommer inte gå in genom vår dörr och inte äta vid vårt matbord. jag kommer inte sitta på mitt rum eller leta i min garderob för kläder. jag kommer inte duscha i "min" dusch och jag kommer inte sminka mig i min spegel.
ja, det känns kontigt och ja, det känns fel.
och shit, jag kommer hem på helgerna, jag kommer få träffa alla jag bryr mig om och älskar då. men det är faktiskt inte det som är grejen. utan det är alla promenader till skolan då vi trillat på isen och glidit ner för backar eller när halvspringer för att inte komma sent. jag kommer inte få höra orden : förlåt att jag är sen, och jag hatar morgnar. bara en sån liten sak kommer jag att sakna. jag kommer sakna alla skratt vi delade, allt skvaller. jag kommer sakna alla tabbar vi gjort, trillat i trappor, trillat av stolar, tappat nyköpta bullen på golvet, tappat böckerna, förlorat allt arbete på datan. jag kommer sakna alla kommentarer om olika människor, lindextjejen, protomobilen, trion och en hel del andra. jag kommer sakna alla era leende som lös upp min dag. för att få träffa mina vänner på helgerna, fine. men det är dessa småsakerna som jag kommer sakna.
som emilys skratt och hennes "visa"-ord.
som inas pigghet och glädje.
som svenssons prat, skratt och glädje.
som emmies tillithet och snällhet.
som kryskowskis roliga miner, skratt och söthet.


                                      
tack, jag älskar er tjejer. glöm aldrig att för mig är ni värda allt. jag kommer sakna er varje dag som går, jag kommer ständigt tänka på er. jag kommer ringa då jag gråter och då jag skrattar. jag ska fortfarande dela allt med er för att det är er som jag älskar mest. ingen kan ersätta er och jag hoppas att vi håller kontakt, för det är ni som får mig att orka med allt. det är ni som skapar mitt leende på läpparna. tack för att ni finns, för mig är ni obeskrivliga! <3

jag är fulkomligt utmattad men ändå vägrar jag att stänga mina ögon och låta drömmarna ta över. jag vill inte. jag vill ut. men jag orkar inte.
idag har jag iallafall åkt till kära köpenhamn och inte handlat något alls, eller jo, lite dricka sen en tröja och en bh. woho! men jag måste snart dit igen, var verkligen inte på shoppinghumör idag. men jag ska dit igen, frågan är bara när och med vem. någon som har lust att hänga på? sticka dit handla dricka, gå i affärer och kankse tivoli eller något om vi hinner? ja, bara jag får shoppa. någon? hade varit fett.
och nu frågar jag mig själv varför jag inte åker hit oftare. till pappa, till malmö, till bara, till alla människor här. fatta saknaden och fatta lyckan igår. först en hel dag med bells på stan. sen träffade jag adela, melinda (adelas kusin), malin, elise, sofie och massa folk som jag inte visste vem dom var, men som verkade veta vem jag är. haha, men den dagen var jävligt bra. och nu har jag lovat mig själv att ta tiden och åka hit oftare.
men nu ska jag inte skriva mer.
men tack <3

bilder från kvällen kommer, tror jag ;D

tack för igår kväll alla som var med. över trevlig kväll om jag får säga det själv. och de som förgyllde den var adela, melinda, malin, elise och sofie. sen träffade vi ju folk, och grabbs. muy trevligt må jag säga.
men har jag äntligen vaknat och snabbt ätit en macka och tagit på mig dagens kläder. nu ska jag bara iväg och snabbt fixa håret vilket ser ut som ett afro och jag passar inte alls i det stora lockiga. men nu måste jag pallra mig iväg, måste hinna sminka också.
sen bär det av till köpenhamn och SHOPPING!
man ska shoppa bort sina problem, jag svär att det hjälper.
iallafall, puss på er alla! :*

adam, du är hemma! jag ville bara att denna bloggvärlden skulle veta att du äntligen kommit hem. fatta saknaden efter dig, helt sinnessjukt. trodde inte att jag skulle bli sådär glad när jag loggade in och du var inne. för en gångs skull sitter jag här och hoppar av glädje. shit vad jag tycker om den killen.
och joeeeel, världens bästa saknar jag till tusen. kom, kom, kom för att jag behöver dig! du lyckas alltid få mig att må sådär riktigt bra. helt sjukt är det. jag behöver dig, du är ren livskraft <3
och albin, du är bara så jävla bra!


och ystadfolket. jag älskar er och jag är grymt lycklig att jag får träffa er hela tiden. jag är fylld men gjädje över att ni är mina kompisar, för bättre kompisar än ni kan jag inte få. det gör så fruktansvärt ont att flytta och behöva säga hejdå. även fast vi kommer ses så kommer vi inte göra det där lilla extra varje dag som vi brukade. inte sitta i matsalen tsm, inte på lektionerna, inte skratta, inte klaga på skolan och deras korridorer, inte gå på stan eller fika sådär spontant. jag kommer verkligen sakna de där småsakerna som förgyllade min vardag. ni är verkligen mitt allt, utan er kommer jag ingenstanns i livet. tack <3
och barafolket, jag älskar er också, jag har alltid gjort det och kommer alltid att göra det. ni kommer alltid ha den där speciella platsen i mitt hjärta. och hur lång tid det än var sen vi sågs så lyckas vi alltid börja där vi slutade. vi delar alltid lik mycket stratt och lycka. ni finns där verkligen alltid även fast jag många gånger sabbar allt. tack för att ni orkar hålla kvar vid mig. jag skulle göra allt för er. ni är dom personerna som alltid stannar och står vid ens sida, oavsett vad..

fyfan vad jag är lycklig att få ha dessa personerna i mitt liv. tacktacktack <3

jag vaknade av att lakanet hade trillat ner på golvet, huvudet låg in på kuddarna och täcket hade trillat av samma väg som lakanet. jag vaknade av en chock, av tårar i ögonen och av paniken i kroppen. vart var jag? jag tittade mig omkring och insåg att jag låg här, bredvid pappa. den säkraste platsen på jorden men fortfarande förföljer känslan mig. jag vet inte vad jag ska göra, jag vet inte vad jag ska säga till någon. jag vet inte vem jag kan berätta det för utan att dom ska berätta det vidare. jag orkar inte rykte nu, jag orkar inte förhållande. förlåt. jag orkar inte killars kyssar, inte heller deras händer. det är förnära mardrömen. jag vill inte, jag orkar inte.
jag orkar inte svara på sms för vad jag än säger så känns det meningslöst. jag orkar inte titta folk i ögonen och försöka le och vara glada för deras skull. ni får tycka vad ni vill, ha era äckliga fördommar om mig för just nu så orkar jag inte ens bry mig om det. just nu, i några minuter vill jag bara kunna sitta i dina armar men paniken växer. sätt inte pressen på mig att den kyssen måste leda till något, sätt inte pressen att detta måste bli något. bara glöm det, låt det bli ett minne så som det är för mig.
varje dag tar så mycket energi för att jag ens ska orka gå upp på morgon och orka leva dagen. jag försöker sysselsätta mig med allt möjligt, men inget drar iväg känslan utom räckhåll. jag ska klara detta, tyck inte synd om mig, för just nu klandrar jag mig själv för allt som hände. det är mitt fel och endast mitt fel.
jag kommer fixa detta, men bara så länge jag vet att ni stöttar mig. ställ inga krav just nu för jag vet att jag inte kan uppfylla dom. och ett förhållande funkar inte, jag är rädd. jag är fortfarande rädd. jag vil inte möta en kille, jag vågar inte. min kropp stelnar till, jag blir vettskrämd. för om en kille kunde så kan alla andra.
förlåt, just nu litar jag inte på många.

jag kommer fixa det. om alla andra hittar styrkan att klara av det ska jag hitta den med.

det är okej. jag kommer komma över detta. det är inte hela världen. det kommer ta tid, det kommer att ta energi men jag ska komma över det. jag behöver hjälp och jag behöver stöttande ord. jag behöver kramar som säger att allt kommer fixa sig. jag behöver ögon som förstår när jag inte orkar vara ute på kvällarna och inte orkar le. jag behöver bara få er att förstå att ge mig tid. klaga inte om jag gör något fel, klandra mig inte. säg det om ett tag för just nu har jag full show med att överleva. jag kommer fixa detta. det är inte så att världen går under. men min energi tar den.
och nej, det hände aldrig, jag och andra hann stoppa det. men det bryr jag mig inte om. för det är den känslan innan allt hände, det är den värsta av dom alla.
men det är lugnt. oroa er inte för jag kommer klara av detta. jag lovar. så farligt är det inte.

om dom klarar det,
så klarar jag det.

när man vaknar och är sådär nyvaken och man inte orkar gå upp. när man ligger kvar och tänker på vadman drömt under natten. så gjorde jag idag. när jag vaknade trodde jag verkligen att allt var en dröm, men ju längre in på morgonen jag kom förstod jag sanningen. det var inte, det var den äckliga verkligheten som hade trängt sig på.
nu sitter jag här, väntar på svensson så vi kan åka till stallet och bara gå och prata. jag lyssnar på simple plan om och om igen och försöker släppa det som hände. förlåt, jag kan inte. förlåt verkligen.
jag gråter. jag är rädd. inget kan rädda detta, inget kan få detta att bli som innan, ingen kan få bilderna att försvinna.
men svensson, tack. bara kom. du är den enda jag behöver just nu <3

visst har kvällen haft sina bra stunder. men nu är det piss.

när jag trodde att jag hade nått botten, när ljuset var så otroligt långt borta och mörkret var så mörkt att man knappt kunde se en meter framför sig. när man bara vill hitta livets fjärrkontroll och klicka på rewind. när man bara vill gråta dag ut och dag in och när maten inte smakade gott. då trodde jag att allt var som värst.
men nu när ljuset ännu längre bort, flera mil känns det som. mörkret är nu så mörkt att jag inte ens kan se en
 centimeter framför mig. jag vill inte längre hitta livets fjärrkontroll, jag måste hitta den. jag vill inte gråta dag ut och dag in, jag kommer att göra det. när maten inte smakade något, men nu vill jag inte en ta in den i min mun. jag vill bara kräka ut allt som hänt, alla minnen, alla bilder, allt.
kalla mig emo, men ni vet fan ingenting om detta.

och svensson jag hoppas att du inte berättar för någon, jag har inte sagt det till någon förutan dig. jag vill bara säga att du stöttar mig känns som 20 personer stöttar mig. med dig vid min sida ska jag klara av detta, jag ska vara stark. jag ska orka leva under dagarna och sova under nätterna utan att vakna gråtandes. jag kommer fixa detta, det löser sig. bara du står vid min sida. <3

ja, jag tyckte att allt var botten innan, det var verkligen skit. speciellt efter att du hade gått ut ur mitt liv utan ett hejdå. men idag, nu,  då vet jag att det inte alls var botten. för detta som är just nu är en mardröm, och det är den värsta mardrömmen ever. jag skulle inte ens drömma den om natten. den har inträffat. det som abslolut inte fick hända har hänt.

det är så svårt att vara glad för er skull, det är svårt att ut och festa, det är svårt att åka iväg. det är till och med svårt att se framemot etage med mina bästa kompisar. det är svårt att se alla leende och att höra alla uppmuntrande orden om att det löser sig, för jag vet att det inte gör det.
men jag klarar mig rätt bra, jag tänker inte på dig så värst mycket och smärtan är inte som innan. jag börjar så smått äta utan att må illa, utan att få dåligt samvete. jag börjar kunna titta i spegeln igen istället för att undvika den och skita i hur jag såg ut. jag börjar kunna le så smått även fast det känns falskt och inte alls meningsfullt. jag börjar inse att allt var fel, och jag börjar se alla andra. de som är bättre.
jag tycker inte om dig, jag vill bara inte släppa den härliga känslan du väckte. jag saknar inte själva dig, utan jag saknar det humöret och leendet jag fick av att se dig. jag sörjer inte över allt som du gjorde, utan över att jag ska hitta den känslan igen. igentligen är det inte dig jag är ledsen för, utan det är allt du fick mig att känna.

man brukar ju överdriva och säga att man saknar någon så att det gör ont, det är så man säger. men om det är sant måste något stå jävligt illa till. när man ser ett stjärnfall och allt man tänker önskar är om honom, när man drömmer om honom natt efter natt. när han alltid finns i ens tankar och när hans röst ekar i huvudet. när detta inträffar måste man börja tänka på att göra något åt saken. när man har ont i magen så mycket man saknar någon och när det kittlas i hjärtat. när man imellanåt har så ont i magen att man inte kan röra sig, då har allt gått för långt. när man ler och ska vara glad för någonannans skull och allt bara känns så fejk. man står där med ett leende fast tårarna speglas i ögonen och när skriken är så höga att kroppen darrar.
när man gråter och inte ens sminket kan stoppa tårarnas kanaler för att välla fram över kinderna, då är det dags att börja göra något åt saken.

fan vad jag saknar dig.
men imorgon svensson och grabbarna. :*

jag saknar dig, för du var så mycket.
men nu ska jag ändå försöka vara glad! ska upp till stockholm och som det ser ut nu blir det i mitten av november. jag vill påpeka att jag saknar joel, adam, linnea, albin till tusen och det ska bli härligt att ses.
nu ska jag byta om och sedan dra mig hem till svensson om en stund. jag älskar henne.
men ja, jag vet inte vad jag ska skriva. är inte på bra humör men jag orkar inte heller lägga ner mer energi på dig. dock vill jag ha dig tillbaka.
kyss på det.

nu kommer jag med mina dagens nyheter.
igår var jag på bornholm med familjen, det var rätt trevligt ändå. lite drygt och varmt men jävligt skoj ändå. efter det stack jag hem, packade om, stack till stranden med sovsäck och allt. mitt i allt cyklande ner själv och jag var vettskrämd tappade jag mig sovsäck ut på vägen. så fick jag springa ut där bland tutande och skrattande bilar. mycket lustigt. sen körde jag fel i sandskogen, och allt var kaos. men jag kom fram.
och kvällen var otroligt lyckad. jag är extremt glad. när vi låg där under bar himmel, svensson, melissa och jag. det kändes som förr och det var riktigt jävla underbart! jag vill dock tacka alla som var med för en mycket trevlig och lyckad kväll.
klockan ringde halv sju imorse, jag packade ihop allt och cyklade hem. sen for jag och mamms iväg och skrev kontrakt på hästen, mucho trevligt. så nu är han minminmin <3 jag ska väl snart pallra mig iväg till stranden för en dags solning och badning till med svensson. så jag har icke tid att sitta här. men jag måste bara skriva klart. iallafall, jag åker till papps snart en vecka. etage väntar <3 men sen är det massa som händer veckan efter det, sista veckan som jag bor här. jag ska hinna med allt. jag älskar er, tack <3
btw, jag ska glömma dig.