Två oändigt bra dagar har jag tillbringat hos min kusinvitamin och snart är det dags att ta cykeln in till staden för lite shopping. Låter inte helt fel kanske med en ny höstgarderob och lite skolsaker.
Jag var på malmös match igår mot elfsborg. Inte malmös bästa match men den ledde till ledning i serien och mycket hopp, skrik och sjungande på lektaren. Vi fortsätter uppåt och SM-gulet är vårt.
Nu blir det sminka upp sig och sen in till stan, mer uppdatering hemma.

Till attack
kämpa på
för vår färg den himmelsblå
Hela vägen ska vi gå
och sedan SM-guldet nå

jag fastnade, tiden stod stilla och minnesbilderna spelades upp fast att jag inte längre bad om det. Mardrömmarna plågar mig fortfarande ibland, jag saknar det jag hade och det som jag aldrig kommer få igen men just nu försöker jag blicka framåt och hålla huvudet högt. Det är med huvudet högt som du kommer framåt i livet.
Under de senaste åtta månaderna har jag trillat, blivit slagen liggandes, försökt hämta andan och resa mig medan ett annat slag slog så hårt att jag nuddade marken igen. Tillslut så var min kamp över, jag orkade inte resa mig, inte äta utan jag levde på te rent för länge. Dagarna kommer tillbaka, inget är glömt men jag är starkare.

Jag försöker komma tillbaka till det som det en gång var, jag kan inte lova någonting mer än att jag strävar ditåt.
Drömmen är kvar, målet är kvar det är bara min väg som ändrades.