du är ett glashus, och jag är en sten

"Du är ett glashus, och jag är en sten
Men det är du som försöker se igenom mig" - winnerbäck gör det igen.

Första skoldagen är över, filten ligger över mina bara ben och mitt golv
 är redan kaos. Garderoben är fylld med kläder, tekoppen står tom
bredvid mig och böckerna ligger uppradade på hyllan. Sängen är
nybäddad, tavlorna är uppsatta och mina flickor är placerade på sina
rum efter en lång dag tillsammans.
Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig mer än total glädje då
klasskompisarna en efter en kom in genom dörren efter 3 månaders
uppehåll från att träffas. Inte fören då insåg jag hur mycket jag har
saknat alla mina hästatöser och nu har jag bestämt mig att njuta varje
minut av sista året, ta bilder och skratta i lyckaoch i sorg.
Sminket rinner av ansiktet, kläderna åker av och täcket dras på.
dags att sova?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0