Nu sitter jag med kyssi, snordi, världens bästa Elme och martina i datorsalen på skolan. Vi arbetar med företag och blablabla, och allt går åt skogen men vi lyckas nog. Vi är trottsallt Bollerups bästa, och vår klass är historiens bästa. Det kan ni inte klå.
Svenskan är avklarad och jag skrev om Selma Lagerlöf och Liv Tolstoj. Ganska imponerande faktiskt. Nu väntar lunch och sedan en timmes matte. Klockan två slutar vi och efter det blir det fika, cykla hem och fixa med hästarna. Kvällen kommer spenderas framför Arbetsmiljö-boken i och med att vi har ett stort prov inom det imorgon.
Kyssi är bra, hon är kalas bra faktiskt. Jag tycker om henne. Tihi.
Snordi är inte helt fel hon heller. Hon får mig att må bra, tack för att du räddar mina dagar.
Elme är en klass för sig. Alla älskar Elme säger väl ganska mycket, eller?

Tänk om livet hade varit annorlunda. Man hade levt på typ vikingatiden eller kanske som en djur idag. Tänk att leva som en gnu i afrikas savanner, höra hur dom tänker och känna hur dom känner. Undra vilka deras stora problem är, deras i-landsproblem är. Och sen har jag tänkt på, det låter säkert jättedumt. Men ett träd lever ju, men ändå inte. Man kan ju inte återfödas i ett träd, fast ändå har dom ju liv. Ganska konstigt.