Helgen har varit så jävla underbar, jag lever kvar på denna känsla ett bra tag till. Riktigt sagolikt det var att stå med frida och skrika med till winnerbäck och så får jag inte glömma och nämna det trevliga folket som vi mötte där. Det gillades big times. Igår stack jag till Elise och sen var det lite chillkrök där hemma, trevigt värre.

Jag tror verkligen på mening, ödet och allt det där. Kanske låter det mesigt och lamt att tro att allt har en mening men någonstans måste vår livshistoria finnas, någonstans måste någon veta exakt hur vi lever och hur framtiden kommer se ut.
Om der är meningen att jag ska bli tillsammans med en speciell kille, eller få någon att bli min kompis även fast det känns åt helvete så tror jag att man får tillfällen tills man inser att detta ska bara vara så. Jag tror verkligen att det finns en mening med att träffa alla människor som jag faktiskt gör. Det finns en mening med varje slag i ryggen, varje vän man förlorat men också varje vän som man har hittat. Någonstans finns vårt liv historia innan vi ens hunnit leva, frågan är bara var.

Bilder från helgens godheter.




EN MAGISK HELG, tack alla.