jag vill faktiskt ha dig bredvid mig även fast jag inte kan säga det till dig. det är för mäktigt på någotsätt och rädslan för att du inte tycker detsamma skrämmer mig. Därför sitter jag och inbillar mig själv att jag inte tycker om dig alls, och inte ens vill prata men igentligen är det, det enda som jag vill göra. Men det kommer inte fungera, du förstår inte och jag vågar inte. Då kommer man ingenvart. Så jag skiter i detta nu, jag orkar inte ständigt ha dig i mina tankar så nu låter jag dig gå helt fri och så slipper du göra mig ledsen, alla vinner på detta. Men innan jag låter dig gå så ska jag säga att jag finns här dock inte föralltid. jag kan inte vänta på dig i all evighet även om jag vill, men jag finns här några dagar till, sen är du glömd. Men jag tyckte om dig, riktigt mycket faktiskt. Bara du vet det.
Jag ljuger om jag säger att du inte får mig att lee, att dina sms inte väcker hopp och att dina ord gör mig gladare än någonannan. Men det är så uppenbart, det fungerar inte, även fast du får mig att må bra.
hejdå, tror jag..
- håll mig hårt eller släpp mig helt, och du släppte.

The faster we're falling
We're stopping and stalling
We're running in circles again
Just as things we're looking up
You said it wasn't good enough
But still we're trying one more time