du är en fegis, en tönt, ett äckel.

Jag är glad, jag mår bra, jag kommer kunna sova. Det repeterar jag om och om igen när jag ler och mina ögon ler. Jag försöker inbilla mig för jag har läst att om man ler hela tiden så inbillar kroppen sig att man mår bra och är glad. Antligen så har jag inte försökt tillräcklig länge eller så lyssnar inte min kropp på de positiva signalerna. För mig eget bästa hoppas jag att det är alternativ nummer ett.
Min mask, min roll under dagen ligger bredvid min i sängen, nu ska jag in och tvätta bort sminket och bli 100% emmy. Ingen annan, ingen mask, ingen maskara, inget platt hår, inga tajta kläder. Nu är det bara 100% jag, 100% mina känslor och min kropp utan massa skit. Lite läskigt egentligen hur "naken" man är när sminket är av, håret är ruffsigt och kläderna är sovbara. Så känslig man är i dessa minuterna när man inte är någon annan utan bara sig själv.
Nu ska masken få vila, jag ska skrika, gråta, skratta, le, tänka, drömma och imorgon är jag den samma som idag. Min mask är grym, riktigt skicklig. Alla borde ha en mask som denna. Den sviker dig aldig, ill promise you.
Tack till S, J och speciellt B som har fått mig att överleva dagen.
Nu ligger jag med en sänglampa tänd, huvudet under täcket, under armen ligger mitt gosedjur. Jag är liten och rädd, räddare än ett barn. mörkret knackar på rutan, jag är rädd. Mitt gömställe är under täcket, där hittar monsterna mig aldrig. nu är jag trygg, som en femåring innan hon/han ska sova, lika säker är jag.


bejbi, jag älskar dig..

och du fegis, en tönt, ett äckel. dig hatar jag, och jag hatar dig mer för varje minut som går, för varje minut inser jag hur mycket jag tycker om dig. du är falsk. försvinn. bort.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0