Jag går emot alla regler om julens firande. Det är första advent, det är kallt ute och himmlen är stjärnklar. Rummet är halvpyntat, likaså huset och första luckan i julkandern är öppnad. Ändå längtar jag till sommaren. Det borde vara förbjudet när allt glitter glittrar så fint, när alla prydnader står så fint uppradade och när hela huset luktar pepparkakor och glögg. Då ska man bara njuta, men istället sitter jag här och funderar på hur sommaren ska bli. Hur skönt det ska bli att gå i bikini, short och linne med brun mage, bruna ben och solblekt hår. Jag kan inte hjälpa mig att sakna solens varma strålar eller alla stranddagar med kompisarna. Festival efter festival skriver jag in i kalendern om hopp att jag ska dit och utlandet sitter jag redan och tittar intresserat på. Det borde vara förbjudet att tänka och längta som jag gör, man borde ta vara på tiden, riktigt ordentligt.