något har varit fel idag, något är det fortfarande som inte stämmer. Kanske kan du sätta fingret på det, snälla gör det. Det är den värsta känslan när hela kroppen känner att något är fel men hjärnan uppfattar inte vad. Kroppen fungerar inte, den isolerar sig och man får bara en obehaglig känsla i hela sig som inte försvinner. Kanske ligger mitt förflutna och spökar i baktanken, kanske skrämmer framtiden mig, kankse är det de få saker som jag bara vill glömma men kroppen minns? När ens inre vrider sig, smärtar och beter sig konstigt, när utseendet sviker, när hjärnar inte längre uppfattar och förstår. Vad gör man då?
Och varför hänger bara massa retards efter en och en snygg normal kille är utom räckhåll?
Jag måste tacka emma till räddningen av kvällen. Tack!
Bortsätt från allt så sitter jag här och fryser, har jobbar idag och ska även jobba imorgon. Innan läggdags blir det ett litet kort styrkepass och för att påminna alla så, imorgon 19 augusti är det exakt en månad tills jag fyller år. Annars börjas det snart med packning till både mallorca och bollerup. Tummen upp.
Nu ska jag sova, det blir bussen imorgon vid åtta. är man trött eller är man helt död?
Puss, dröm om fina pojkar/flickor.


it used to be.