nu har nyss släkten gått hem och allt har varit frid och fröjd. min kropp höll på att krossas och mina bröst punkteras, men småbarnen lyckades inte fullt ut idag heller. dom var dock inte långt ifrån den här gången. min moster och hennes familj kom dock inte, känn saknad. men det fixar sig. min bror var här, fatta lyckan, jag typ älskar honom. och min present var en hel dag med honom på stan, fika, shopping allt. bara för att jag älskar honom som ingen annan <3
och imorgon är det promenix med svensson, packa sen till bolle, hästen och självklart plugga :(

sen jag kan inte bestämma mig om jag ska tillåta mig att tycka om dig eller inte. jag hittar inte svar på frågan mer än att mina vänner säger: vad kan du förlora? och visst, jag kan inte förlora något i vår relation för det är inte så mycket att förlora. men det jag förlorar är fortfarande en del av mitt hjärta som slängs i marken, skärt upp det och hällt salt i det. så jag har min stolthet att förlora. samtidigt så vill jag ha dig, so damn bad. men jag vågar inte säga förmycket så att du försvinner, jag vågar inte heller satsa helt. men i mina drömmar, i min fantasi, i min värld så är det fortfarande du&jag, gående handihand och pussas vartannat steg vi tar.
vill ni ge mig lite mod, och ett gensvar av honom som visar att det är lugnt om jag säger något.

kyss, ge mig mod?