det finns inte många ord jag behöver säga. jag saknar det som var. frida svensson, då vi alltid gick ut och träffades, när jag kunde springa hem till dig om du inte var inne på datan för att bara säga en liten sak. då du kunde höra mitt glädjeskrik från mitt hus till ditt när något hade hänt. då jag varje dag kunde skratta med dig, gråta med dig, och då som jag ständigt kunde gå rak i ryggen med huvudet högt. då när jag var så otroligt stolt över att du var just min vän och jag kunde se avundsjukan i andras ögon. jag vill gå med dig i ösregn och i snöoväder för allt är perfekt så länge jag gör det med dig. och faktiskt så säger du att ingen kan vara perfekt, men någon är alltid perfekt i någonannans ögon. i mina ögon är du inte långt ifrån. och ikväll vill jag bara säga lycka till och jag är extremt stolt över dig. jag sänder även en kram och en viskning i ditt öra om att allting kommer gå bra.
du är min bästis, och den bästa av dom. jag saknar dig.


historiens sötaste <3