alltså fölket förlåt för igår. jag var verkligen inte på humör. efter allt i skolan och sen roger som rev upp allt jag försökt att läka. alla sår är så stora och jag känner mig helt ihålig. jag hoppas att ikväll blir bättre.

och till dagen. ingen anar hur lycklig jag är. jag ska till malmö med frida. jag längtar som fan. denna dagen ska fanimig bli den bästa. jag har saknat tiderna med svensson så extremt, och det känns gutt att för en dag uppleva dom igen. då det var jag och hon. alltid. tolka inte detta fel, jag älskar denna tiden också. men man tittar alltid tillbaka och saknar vissa stunder i livet även om dom man har är toppen. tack frida för allt. alla borde fan ha en frida svensson som vän, för utan henne är inget värt någonting. fler frida svensson i världen skulle göra världen full med glädje, lycka, skratt och leende. hon är en av dom härligaste personerna i mitt liv som verkligen sprider lycka till alla hon känner. jag avgudar henne, i alla stunder. och jag kommer alltid vara kvar för henne. även om vår vännskap slutar senare i livet (vilket jag inte hoppas) så kommer jag att titta tillbaka på dessa åren och vara helt överlycklig att jag ens fått chansen att ha en sån här vän. att jag fått tillbringa så många år med denna tjejen. jag vet inte hur jag hade klarat mig utan henne. tack svensson, tack för allt. men mest för att du finns. jag kommer alltid älska dig extremt mycket, och jag kommer alltid avguda dig. så är det bara.
tack <3