nu har jag sovit sisådär 6 timmar, gick upp vid sju och nu vid halv nio bär det snart av till stallet. där blir jag hämtad vid tio och sen är det hem och fixa till sig och sedan köra till släkten halv tolv. yey!

---

 nu räcker det!
alla säger gå vidare, jag säger lättare sagt än gjort.
hur ska jag gå vidare när jag fortfarande känner hans doft, hans parfym? och om jag förtfarande hör hans röst i mina öron så sammetslen? och om jag fortfarande känner hans armar runt mig och hans läppar mot mina? och om jag hör hans skratt i mina öron hela tiden? och om jag ser hans ögon varje gång jag blundar eller blinkar? och om hans leende fortfarande får mig att le fast jag inte fått se det på sex månader? och om kroppen krampar så fort jag ser/hör honom snacka med en annan tjej? och om fjärilarna i magen fortfarande flyger när jag ser honom? och om mina ben fortfarande darrar när jag ser honom? och om mina ögon fylls med tårar då jag ser hans arm runt en annan tjej?

hur skrämmer jag bort fjärilarna i min mage? hur får jag mina ben att sluta darra? när fylls inte länge mina ögon av tårar då jag ser honom anstänga sig för någon annan? när slutar hans parfym dofta så gott och när slutar jag höra hans röst i mina öron? när slutar jag se hans ögon framför mig och hur ska jag sluta lee av hans skratt? när slutar jag fantisera om att hans armar fortfarande är runt mig? när slutar min kropp krampa av saknad?
vad ska jag göra för att han ska lämna mig, så att jag kan gå vidare?



GOD JUL