1 lektion idag fick ögonen att öppnas och inse hur mycket skit man äter igentligen. Vi hade naturkunskap i en timme och gick igenom alla kalorier och allt annat. Vi pratade också om hur kroppen tar upp fett och kalorier som vi igentligen inte behöver, och min kropp skulle kunna vara utan mat ungefär två veckor utan att det skulle skada den. I mina öron låter detta som en utmaning, om man faktiskt klarar sig utan mat i två veckor. Hade varit ganska trevligt att testa faktiskt, se om det gör någon nytta för kroppen.
Mina vänner kommer slå mig, men i mina öron låter det som en utmaning.


när blir den kroppen min igen? När får jag kroppen jag vill ha, och när kan jag sluta tänka och stäva efter något bättre. Jag jobbar på det, jag orkar inte, jag ger snart upp. och då är det illa.

Jag drömde värsta mardrömmen inatt, och jag vaknade i ett mörkt rum. Min nattlampa har gått i sönder, jag vet inte hur jag ska klara av natten folket, det återstår väl och se.