Aldrig trodde jag att ett hat kunde växa som detta.
Jag trodde jag var frisk. Huset som innan låg i sothögar är nu fint uppbyggt med vita ljusa väggar. Möblerna är nya, färgerna är nya, fönterna är nya, allt är nytt. Rummet är precis som jag sagt att jag vill ha och huset är egentligen allas dröm. galet, äckligt, idiotiskt fint. Trotts detta så hatar jag det så extremt mycket. Aldrig trodde jag att ett hat kunde växa som detta. Jag hatar det vita, jag hatar möblerna, jag hatar färgerna, jag hatar fönsterna, jag hatar mitt rum, även fast det är bland det vackraste jag sett.
Jag hatar huset för det är så fint, jag hatar mamma för att hon gör det så fint och jag hatar mig själv för att jag erkänner att det är fint. Det är äckligt, idiotiskt, vidrigt fint.
Jag försöker le mig igenom det, men mitt leende börjar blekna bort och mitt sinne verkar ha slutat minnas hur det nu var att skratta sådär ljuvligt. någonstans inom mig vet jag att dessa såren kommer ta rent för lång till att läka.
Jag hatar huset för det är så fint, jag hatar mamma för att hon gör det så fint och jag hatar mig själv för att jag erkänner att det är fint. Det är äckligt, idiotiskt, vidrigt fint.
Jag försöker le mig igenom det, men mitt leende börjar blekna bort och mitt sinne verkar ha slutat minnas hur det nu var att skratta sådär ljuvligt. någonstans inom mig vet jag att dessa såren kommer ta rent för lång till att läka.
jag trodde att jag var frisk.
Ångesten kommer som stora monster mot mig, så stora och starka att jag inte ens orkar försöka göra motstånd. Jag har förlorat kampen redan och jag är inte villig att lägga mer kraft på det. Ångesten har bitit sig fast och den vägrar släppa. Jag känner hur min kraft försvinner, min kropp orkar inte längre försöka. Min hjärna har lagt ner verksamheten, den orkar inte längre att kämpa emot.
Mina tankar går inte att kontrollera och de obehagliga bilderna visas om och om framför mina ögon. Jag tar djupa andetag, försöker att inte bry mig, men slagen blir för hårda. Jag försöker hålla huvudet högt, men slagen, de gör ont. Aptiten är borta, leendet har tagit en paus och energin finns inte. Det kryper i kroppen men jag orkar inte göra något. Jag mådde så bra, min aptit var bättre än någonsin och hela jag sprutade energi. Jag trodde jag var frisk, men vilket bakslag.
Mina tankar går inte att kontrollera och de obehagliga bilderna visas om och om framför mina ögon. Jag tar djupa andetag, försöker att inte bry mig, men slagen blir för hårda. Jag försöker hålla huvudet högt, men slagen, de gör ont. Aptiten är borta, leendet har tagit en paus och energin finns inte. Det kryper i kroppen men jag orkar inte göra något. Jag mådde så bra, min aptit var bättre än någonsin och hela jag sprutade energi. Jag trodde jag var frisk, men vilket bakslag.
i kväll är en sådan kväll.
"stackars dig och stackars mig Det är en konstig värld vi lever i ja ingenting är vad man tror" - winnerbäck.
vissa kvällar är jobbiga andra lever man igenom så lätt och vissa dagar är likadana. Vissa kvällar är
speciella medan andra är exakt som kvällen innan. Ikväll är en kväll som jag saknar det som en gång
fanns men som nu är bortblåst. Ikväll är en kväll fylld av winnerbäck, dansande med johanna snordii
nord, fixning inför morgondagen och skratt. Nu är dörren stängd, winnerbäcks texter läses upp ur datorns
högtalare, temperaturen kyler min kropp och jag saknar det lilla livet som sov hos mig om nätterna men
för varje dag som går blir jag duktigare att leva med min saknad.
Jag tillbringar allt fler dagar med 19 alldeles för bra flickor som tillhör s+nph08 och aldrig har jag skrattat
såsom jag gör nu. Jag skrattar även fast det hugger i brösten, även fast känslan om att jag inte förtjänar
det dyker upp och även fast jag känner mitt lilla livs närhet. Jag är friskt, klassen har gjort min lysande
igen. Sista året, jag njuter varje dag, skrattar varje skratt och lever varje sekund.
nu ska jag krypa till kojs, pyjmasen täcker min kropp, sminket är avtvättat och snart ska jag möta barnens
små blickar som ska rida sin lektion. På kvällen blir det uppsmyckning till "kändispartyt" och jag ser
allt ljusare än på länge. Livet är bra.
vissa räddar ens dagar, Johanna Snordi Nord är en sådan.
Det finns en tjej som jag inte skulle klara mig utan. Jag vet inte vad jag hade gjort om hon försvann. Dagarna här på Bollerup hade inte varit dagar de hade varit veckor och om inte hon var här hade de förvandlats till år. Jag vet att om två år måste vi gå skilda vägar, men jag vet också att hon är en person som jag efter de här två åren kommer att hålla kontakten som bäst med. Det finns inget liv här utan Emmy. Det är hon som peppar mig till att gå i skolan om morgonarna och det är hon som håller mig vaken om nätterna. Jag vet att vi är olika som dag och natt men det är kanske därför vi hör så bra ihop. Hon misstolkar allt jag säger och hon berättar för mig att jag inte ska tvivla. När jag får ett löv i munnen skrattar hon så att hon inte kan cykla. När hon skrattar så skrattar jag. Hoppar hon så hoppar jag.
Det finns ingen som gör mig så glad som du. // Johanna Snordii Nord
Vad hade man gjort utan en sånhär söt figur i sitt liv? Hittar små texter överallt som räddar en under de mörkaste nätterna. Jag vet inte hur många nätter du har suttit uppe och pratat depp med mig, för min skull, men jag vet att det inte går att räkna på båda händerna. Jag vet också att jag aldrig har skrattat så mycket som jag gör i vissa lägen med dig och inte heller har hittat på så mycket skit som du och jag gjort tillsammans. Jag har aldrig fått många ord förklarade till mig och känt mig så dum. men jag vet att du älskar mig. PUSS på dig läckerbit. // Emmy Dalleball Dahlander
du är ett glashus, och jag är en sten
"Du är ett glashus, och jag är en sten
Men det är du som försöker se igenom mig" - winnerbäck gör det igen.
Första skoldagen är över, filten ligger över mina bara ben och mitt golv
är redan kaos. Garderoben är fylld med kläder, tekoppen står tom
bredvid mig och böckerna ligger uppradade på hyllan. Sängen är
nybäddad, tavlorna är uppsatta och mina flickor är placerade på sina
rum efter en lång dag tillsammans.
Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig mer än total glädje då
klasskompisarna en efter en kom in genom dörren efter 3 månaders
uppehåll från att träffas. Inte fören då insåg jag hur mycket jag har
saknat alla mina hästatöser och nu har jag bestämt mig att njuta varje
minut av sista året, ta bilder och skratta i lyckaoch i sorg.
Sminket rinner av ansiktet, kläderna åker av och täcket dras på.
dags att sova?
tål ett tangentbord att gråtas på?
Jag kommer ihåg glädjen du gav mig, den ljuva, ofattbara glädjen. Den kommer aldrig försvinna. Jag kommer ihåg din tjocka päls när vinterns kyla la sig över staden men även den lekfulla blicken när vårens ljus började krypa in genom fönsterrutorna. Jag minns alla tårar du tagit emot, alla hemligheter du har burigt, hur mycket du har fått stå ut med utan ett klagomål. Du var bortskämd. Jag kommer ihåg dina försiktiga tassar och dina klarblå ögon som bet tag i en varje gång man såg dig. Du var min. Du var för bra för att vara sann.
så säg mig, tål ett tangentbord att gråtas på?
Kalla det desperat, men jag gråter än. Men det är så ofattbart, jag vill inte tro det. Jag känner hur hela min kropp säger ifrån, det kan inte vara sant. Vi skulle inte skiljas åt, det var inte så det skulle sluta. Jag kommer ihåg känslan, av att låta dig gå. Jag minns det så väl, då när vi skiljdes åt. Det gjorde ont, som om någon drog upp mitt hjärta genom strupen. ofattbar smärta.
Tål ett tangetbord att gråtas på?
Det har gått 9 månader, datumet var 5 januari. Jag minns det för väl för mitt eget bästa. Det var då du försvann, det var då mitt hem försvann med dig. Jag saknar dig. jag saknar er, tillsammans. Det gör fortfarande ont att sova utan din varma päls mot min hud som säger; allt kommer bli bra. Det smärtar fortfarande att komma hem och säga ditt namn "tusse - min tusse" och ingen kommer mot dörren. Jag smakar på ordet, tusse - min tusse, det känns så rätt.
Så säg mig; tåg ett tangentbort att gråtas på?
när du kommer tillbaka, säg då till mig. jag väntar på dig.
så säg mig, tål ett tangentbord att gråtas på?
Kalla det desperat, men jag gråter än. Men det är så ofattbart, jag vill inte tro det. Jag känner hur hela min kropp säger ifrån, det kan inte vara sant. Vi skulle inte skiljas åt, det var inte så det skulle sluta. Jag kommer ihåg känslan, av att låta dig gå. Jag minns det så väl, då när vi skiljdes åt. Det gjorde ont, som om någon drog upp mitt hjärta genom strupen. ofattbar smärta.
Tål ett tangetbord att gråtas på?
Det har gått 9 månader, datumet var 5 januari. Jag minns det för väl för mitt eget bästa. Det var då du försvann, det var då mitt hem försvann med dig. Jag saknar dig. jag saknar er, tillsammans. Det gör fortfarande ont att sova utan din varma päls mot min hud som säger; allt kommer bli bra. Det smärtar fortfarande att komma hem och säga ditt namn "tusse - min tusse" och ingen kommer mot dörren. Jag smakar på ordet, tusse - min tusse, det känns så rätt.
Så säg mig; tåg ett tangentbort att gråtas på?
när du kommer tillbaka, säg då till mig. jag väntar på dig.
funny feeling.
Kläderna ligger utspridda över hela golvet, garderobsdörrarna står öppna, sminkhyllorna är i oordning och papper ligger överallt. Resväskan står där och ser så.. tom ut och de andra påsarna också. Inte ens underkläderna är nerpackade. Jag tittar försiktigt runt på golvets alla kläder och undrar i vilken ende av rummet jag borde börja och magen börjar värka. Något är fel, det känns inte rätt. inte idag. inte ikväll.
Under några få timmar, de timmarna som man börjar packa ihop sitt liv i kartonger till de timmarna som man kommit till sitt nya hem och börjat packa upp. Det är de timmarna som är plågsamma och det är då min kropp säger ifrån att det inte borde vara såhär. För några timmar sitter man och inte har något alls. Man har inte hemmet som man packat i, för allt är nerpackat, men man är inte ännu på sitt nya ställe. Låt mig berätta, de timmarna är plågsamma.
Men de timmarna är få, det är värt det.
Snart sitter jag där, på skolans område, hästen är i hagen och de efterlängtade kramarna från kompisarna som springer till dörren där man står fullpackade. Snart sitter vår klass och pratar oss igenom den första veckan om bara vårt sommarlov, allt roligt, tråkigt, jobbigt, smärtsamt. Lärare som blir tokiga och lärare som bara skrattar med, hästar som ska sättas igång och hästar som är i tävlingskondition. Ettor som ska skrämmas och tvåor som ska omfamnas. Tänk vad tiden går. snart så!
Under några få timmar, de timmarna som man börjar packa ihop sitt liv i kartonger till de timmarna som man kommit till sitt nya hem och börjat packa upp. Det är de timmarna som är plågsamma och det är då min kropp säger ifrån att det inte borde vara såhär. För några timmar sitter man och inte har något alls. Man har inte hemmet som man packat i, för allt är nerpackat, men man är inte ännu på sitt nya ställe. Låt mig berätta, de timmarna är plågsamma.
Men de timmarna är få, det är värt det.
Snart sitter jag där, på skolans område, hästen är i hagen och de efterlängtade kramarna från kompisarna som springer till dörren där man står fullpackade. Snart sitter vår klass och pratar oss igenom den första veckan om bara vårt sommarlov, allt roligt, tråkigt, jobbigt, smärtsamt. Lärare som blir tokiga och lärare som bara skrattar med, hästar som ska sättas igång och hästar som är i tävlingskondition. Ettor som ska skrämmas och tvåor som ska omfamnas. Tänk vad tiden går. snart så!
sömnproblemmm
jag sov borta igår, somnade till en film sentsent och vaknade klarvaken tidigttidigt. Hela dagen har jag längtat efter att sova, går och lägger mig runt tolv och vaknar två timmar senare. omöjligt att somna om, otroligt frustrerande när man vet att man ska upp tidigt men fortfarande inget man kan göra åt saken. Så här sitter jag, försöker få tiden att gå så jag blir trött igen utan resultat.
Det är försent att ta sömnpiller, de ska man ta så man kan sova i 8 timmar, och jag ska upp om typ fem-sex. Så nu kallar väl varm mjölk och hoppas på bättre resultat.
annars så ser väl dagarna ganska ljusa ut, flytt på söndag, skolstart på måndag. Inte heltfel nej.
Det är försent att ta sömnpiller, de ska man ta så man kan sova i 8 timmar, och jag ska upp om typ fem-sex. Så nu kallar väl varm mjölk och hoppas på bättre resultat.
annars så ser väl dagarna ganska ljusa ut, flytt på söndag, skolstart på måndag. Inte heltfel nej.
malmö gör det igen.
Två oändigt bra dagar har jag tillbringat hos min kusinvitamin och snart är det dags att ta cykeln in till staden för lite shopping. Låter inte helt fel kanske med en ny höstgarderob och lite skolsaker.
Jag var på malmös match igår mot elfsborg. Inte malmös bästa match men den ledde till ledning i serien och mycket hopp, skrik och sjungande på lektaren. Vi fortsätter uppåt och SM-gulet är vårt.
Nu blir det sminka upp sig och sen in till stan, mer uppdatering hemma.
Till attack
kämpa på
för vår färg den himmelsblå
Hela vägen ska vi gå
och sedan SM-guldet nå
jag är tillbaka
jag fastnade, tiden stod stilla och minnesbilderna spelades upp fast att jag inte längre bad om det. Mardrömmarna plågar mig fortfarande ibland, jag saknar det jag hade och det som jag aldrig kommer få igen men just nu försöker jag blicka framåt och hålla huvudet högt. Det är med huvudet högt som du kommer framåt i livet.
Under de senaste åtta månaderna har jag trillat, blivit slagen liggandes, försökt hämta andan och resa mig medan ett annat slag slog så hårt att jag nuddade marken igen. Tillslut så var min kamp över, jag orkade inte resa mig, inte äta utan jag levde på te rent för länge. Dagarna kommer tillbaka, inget är glömt men jag är starkare.
Jag försöker komma tillbaka till det som det en gång var, jag kan inte lova någonting mer än att jag strävar ditåt.
Drömmen är kvar, målet är kvar det är bara min väg som ändrades.
Under de senaste åtta månaderna har jag trillat, blivit slagen liggandes, försökt hämta andan och resa mig medan ett annat slag slog så hårt att jag nuddade marken igen. Tillslut så var min kamp över, jag orkade inte resa mig, inte äta utan jag levde på te rent för länge. Dagarna kommer tillbaka, inget är glömt men jag är starkare.
Jag försöker komma tillbaka till det som det en gång var, jag kan inte lova någonting mer än att jag strävar ditåt.
Drömmen är kvar, målet är kvar det är bara min väg som ändrades.
NY BLOGG.
ny blogg, finns kvar här ändå. ville mest ha en nystart.
klicka här för att komma till min nya blogg.
dalleball.devote.se
klicka här för att komma till min nya blogg.
dalleball.devote.se
från att ha allt, till att ha inget.
just nu går jag från att ha allt, till att ha inget och förhoppningsvis back igen.
ny blogg skapas förmodligen där jag låter er följa med, med mig genom allt, I hopp om att jag orkar vill säga.
men nya bloggadressen visas här när den kommit upp.
ny blogg skapas förmodligen där jag låter er följa med, med mig genom allt, I hopp om att jag orkar vill säga.
men nya bloggadressen visas här när den kommit upp.
hejdå.
jag skriver inte på ett tag. allt är kaos, katastrof. jag har inte kontroll. Ena stunden skrattar jag, nästa gråter jag. Jag är helt lost. Därför kommer jag inte skriva på ett tag.
Tack och hej.
Tack och hej.
nog med sängliggande.
Nog med sängliggande, nu är det fan upp och hoppa som gäller. Det kryper i kroppen, jag måste hitta på något. Har så mycket som ska göras dessa sista dagarna, så mycket planering, drömmar och verklighet.
Idag blir det träffa frida, umgås, skratta och bara ha det allmänt trevligt. imorgon är det röd dag så vet faktiskt inte vad jag hittar på. Ska iallafall komma iväg till malmö ett tag, träffa folk, festa och sen tillbaka till ystad igen. Myspys, det är så livet ska vara.
Lyssnar på spotify, smsen rullar in, leendena blir fler och jag kan inte mer än längta till sommarens härligheter och festligheter. Me like.
ni är absolut bäst.
Idag blir det träffa frida, umgås, skratta och bara ha det allmänt trevligt. imorgon är det röd dag så vet faktiskt inte vad jag hittar på. Ska iallafall komma iväg till malmö ett tag, träffa folk, festa och sen tillbaka till ystad igen. Myspys, det är så livet ska vara.
Lyssnar på spotify, smsen rullar in, leendena blir fler och jag kan inte mer än längta till sommarens härligheter och festligheter. Me like.
ni är absolut bäst.
sommarsommarsommar.
Vi är inne på tvåtusentios första dagar, snön ligger utanför och ser så varm och skön ut, vilket den i praktiken inte är. Endast efter några få dagar på det nya året så känner jag hur bra allt är. Även fast näsan rinner, kroppen är trött, huvudet värker och det enda halsen tillåter en att äta är glass. Trotts detta så är livet så satans bra. Redan nu sitter jag och drömmer mig bort till skolorna slutar, solen är framme, varma nätter och bikinisommaren kommer. Allt mer planer skriver jag ner som jag absolut inte får missa och jag längtar tills jag står där och bara ser hur allt inträffar framför mina ögon. När tiden äntligen är inne för att dra på sig bikinin, ringa frida och cykla ner till ystads strand för att ligga i solen en hel dag och bara njuta. Allt ska planeras till punkt och prickar, festivaler ska bokas, sommarjobb ska fixas, utlandssemester är ett måste och praktiken handlar mest om överlevnad. Allt ska hinnas med och det kommer bli hektiskt men jag kan inte vänta. Jag kan inte berga mig, snartsnartsnart.
Allt ska planeras, allt ska bli perfekt.
utlandet, hästen, stranden, kompisar, fest, festival. PUNKT.
Allt ska planeras, allt ska bli perfekt.
utlandet, hästen, stranden, kompisar, fest, festival. PUNKT.
lyssna på mamma.
om och om igen går jag emot mammas ord och tror att jag klarar allt bättre själv. På nyår sa hon om och om igen att jag skulle sätta på mig mer kläder och låna hennes jacka men jag tänkte vara fin och gå emot mammas ord. Så kallt kunde det ju ändå inte vara - tänkte jag. Men attans vilken kall natt det var och det resulterade i att jag har varit sängliggande nu i två dagar, med feber, en rinnande näsa, huvudvärk och ont i hela kroppen samt trött. Och nu sitter här och tänker som så många gånger innan; kanske ska man lyssna på mammas råd ändå.
väskorna är packade och snart åker jag hem till livet. Nu är jobbet slut och jag får jullov, äntligen. Dagarna ska fyllas med filmkvällar, utekvällar, fester, shoppingrundor, fikastuder, myspys, enormt mycket skratt och lycka. Jag ska helt enkelt träffa vännerna, familjen och bara ta vara på tiden.
Tack till Amanda som tar hand om min söta pålle undertiden jag åker hem. Hehe.
En vanlig jobbdag i stallet ser ut följande:
06.00 ~ gå upp, ta på sig, ge min häst mat, cykla till stallet.
06.30-07.00 ~ ge hästarna mat
07.30- ca. 12.00 ~ släppa ut hästar, mocka, ge mat.
ca. 12.00-14.00 ~ cykla hem, ta ut min häst, fixa med kattungarna, ta det lugnt, äta lunch, cykla till stallet.
14.00-16.30 ~ ge hästarna mat, ta in alla hästarna.
16.30-17.15 ~ mocka till min häst, ta in han, fixa allt annat
17.30-? ~ fixa med kattungarna, mysa framför tven, äta middag.
(20.30-22.00 - nattfodra-ge hästarna mat)
- vad sägs om lite sommar, en utlandssemester och ren total lycka? :)
väskorna är packade och snart åker jag hem till livet. Nu är jobbet slut och jag får jullov, äntligen. Dagarna ska fyllas med filmkvällar, utekvällar, fester, shoppingrundor, fikastuder, myspys, enormt mycket skratt och lycka. Jag ska helt enkelt träffa vännerna, familjen och bara ta vara på tiden.
Tack till Amanda som tar hand om min söta pålle undertiden jag åker hem. Hehe.
En vanlig jobbdag i stallet ser ut följande:
06.00 ~ gå upp, ta på sig, ge min häst mat, cykla till stallet.
06.30-07.00 ~ ge hästarna mat
07.30- ca. 12.00 ~ släppa ut hästar, mocka, ge mat.
ca. 12.00-14.00 ~ cykla hem, ta ut min häst, fixa med kattungarna, ta det lugnt, äta lunch, cykla till stallet.
14.00-16.30 ~ ge hästarna mat, ta in alla hästarna.
16.30-17.15 ~ mocka till min häst, ta in han, fixa allt annat
17.30-? ~ fixa med kattungarna, mysa framför tven, äta middag.
(20.30-22.00 - nattfodra-ge hästarna mat)
- vad sägs om lite sommar, en utlandssemester och ren total lycka? :)
Min natt.
Mitt nyår började tidigt på morgonen med att gå upp, fixa hästen, duscha, packa, åka till ystad och handlade för att sedan vid två-tiden gå hem till Frida där vi sakta började fixa till oss. Vid fem var vi hemma hos den andra Frida och åt gott med flickorna samtidigt som vi taggade oss för kvällens festligheter. Klockan sju kom taxin och festen startade strax efter. En härlig fest må jag lova. Halv tolv åkte vi tillbaka till Ystad, gick till hamnen för att se fyrverkierierna och träffa folk. Lite folk träffade vi och vidare till nästa fest. Hemkommen vid tre (tack jonas och mamo för körningen hem), la jag mig i sängen genomfrusen och somnade ganska snabbt.
nyår. (klänningen, inte fixad)
nyår. (klänningen, inte fixad)
nyår.
nian försvann och ersätts snabbt av en tia. Nyårslöften listas upp hos alla om ett sundare liv, bli lite smalare, äta lite nyttigare och träna lite mer, det är våra nyårslöften enligt undersökningarna. Ett nytt år, nya äventyr och nya utmaningar men egentligen är det exakt likadant som förra året. Året är bara en uppfinning av människan såsom tiden, dygnet, sekunder och minuter. Allt är bara påhittat. Att man sedan intalar sig själv att man ska gå ner de där extra kilona så man mår bra av att se sig i speglen är tyvärr i slutändan bara en stor lögn som vi ljuger oss till att tro på för att hoppas på ett bättre år, men detta året kommer sluta exakt som förra och de nya nyårslöftena 2011 kommer vara de samma som 2010.
Jag har skrivit ner alla nyårslöften som jag intalar mig att jag ska klara av men som jag innerst inne vet att jag inte håller mer än max någon vecka. När motovationen har släppt så kommer det nya året se exakt ut som det gamla, dock lite bättre. Det är iallafall det vi säger. 2009 var en underbart år, men 2010 är vårt år, det kommer bli oslagbart. På nyår 2009 sa vi exakt likadant och så kommer vi alltid säga.
Men ett nytt år innebär ändå nya mål, nya förhoppningar och nya önskningar. Se till att året blir bra.
Jag har skrivit ner alla nyårslöften som jag intalar mig att jag ska klara av men som jag innerst inne vet att jag inte håller mer än max någon vecka. När motovationen har släppt så kommer det nya året se exakt ut som det gamla, dock lite bättre. Det är iallafall det vi säger. 2009 var en underbart år, men 2010 är vårt år, det kommer bli oslagbart. På nyår 2009 sa vi exakt likadant och så kommer vi alltid säga.
Men ett nytt år innebär ändå nya mål, nya förhoppningar och nya önskningar. Se till att året blir bra.
Dagens planer
Dagens planer:
men nu måste jag springa iväg och fixa, i love it. SNARTSNARTSNART!
- städa huset
- fixa katterna
- fixa hästen
- packa
- vänta på mammsen
- åka till ystad
- handla godsaker
- fräscha till mig
- sticka till världens bästa frida.
- tagga inför kvällen
- träffa melissa & promenera till frida nr2.
- käka + taxi
- FEST
- HAMNEN
- HA ETT BRA NYÅR MED UNDERBARA MÄNNISKOR
men nu måste jag springa iväg och fixa, i love it. SNARTSNARTSNART!
jobb.
jobb, jobb och återigen jobb. Så ser stora delar av min vardag ut. Nu ligger jag med pyjamas under det tjocka duntäcket och bara väntar på att somna. Solen var framme dag, och även blå himmel och de vita fluffiga molnen dök upp under eftermiddagen, man blev så chockad. Det var allt längesedan man såg blå himmel och sol. Bara två dagar kvar på jobbet, sen nyår. Jag kan nog inte säga att jag inte längtar direkt. hehe. Ganska skönt att vara ledig, klä upp sig, träffa ystadflickorna och ut och partaja.
Nu sitter flickorna hos en killkompis och dricker öl och tar det lugnt. Snacka om mysigt, men även im jag vill vara där trivs jag ganska bra i sängen också.
men dags att sova. PUSS
Nu sitter flickorna hos en killkompis och dricker öl och tar det lugnt. Snacka om mysigt, men även im jag vill vara där trivs jag ganska bra i sängen också.
men dags att sova. PUSS
