jag måste vara sjuk, herregud vad min mage värker. Jag mår illa, jag orkar inte äta.
yes, i complain.

jag tycker inte om honom, jag tycker inte om honom, inte alls, inte lite, inte mycket. Jag tycker inte om honom. Min hjärna går på helvarav. Jag kan inte somna, inte slappna av, inte plugga. Idag går det inte.
en del av mig är så pepp, så taggad att det är helt sinnessjukt. Den delen har ett stort fett leende och hoppar upp och ner av glädje. Den sidan av mig kan inte slappna av för en minut. Nu har jag släpp honom, nu är jag bra igen, utan honom. Helt underbart, mitt inre hoppar. Den sidan av mig säger glatt: Du har kommit över honom, sattsa på han den andra nu, kom igen, visa honom att du kan få andra. Du är fri emmy, gör vad du vill. Nu har du ingen som stoppar dig.
Men en annan sida står fortfarande och håller om honom, vill inte släppa. Det nya är läskigt och det gamla är tryggt. Den sidan av mig vill inte gå vidare utan stanna kvar i det förslutna. Den sidan säger gång på gång: Är det verkligen tid att släppa din gamla, tänk så kommer han tillbaka? Tänk så har han inte släppt dig helt? Ska du verkligen gå?

Jag vet att han har släppt mig, och jag vet att jag går vidare. jag vet att jag kommer satsa nu, jag vet att jag kommer lyckas. Tack vänner, ni är bra.