även fast jag inte gillar läget som det är just nu så lyckas livet ändå rulla på för någon anledning. Svensson räddar mina kvällar, och ni andra ystadbor också. och josse och ni andra räddar mina dagar. så det går helt okej. Och jag äter, dock utan aptit, men jag äter (y)
och idag höll vi föredrag igen. och duktig som jag är så hade jag gjort ett extra, inte lika bra som det andra. men det lyder såhär..

Ibland då man känner sig som fulast, då sminket vägrar sitta på ansiktet och håret vägrar ligga som det ska. Kläderna passar inte ihop, magen känns stor och rund och låren känns enorma. Ögonen känns trötta, brösten känns för stora, naglarna känns förkorta, näsan känns för äcklig, fötterna känns förstora och rumpan känns gigantisk. Man kan inte komma på en positiv sak att säga om sig själv. Såna dagar som man helst av allt bara vill krypa ner under täcket så att inte någon behöver träffa någon och man slipper möta allas ögon.

Det är även en sådan dag som man får reda på att den man trodde skulle bli sin kille hade en annan. Man känner sig då tio gånger äckligare än så som man gjorde innan. Han som du alltid velat ha, som får dig att le av ett sms och skratta av en blick. Det var inte längre lönt att sminka sig fint eller att sätta på sig fina kläder, för man kunde ändå inte få honom att tänka att man var fin. Han som alla de andra ville ha men man som fick var nu borta som vinden och där stod man, såg honom gå hand i hand med någon annan. Efter att man insåg att det inte gick att vinna tillbaka honom med sitt utseende vände allt till något extremt negativt. Mjukisbyxor i storlek XXL hängde på höfterna, en stor tjocktröja som täckte varje form av sin överkropp och håret slarvigt uppsatt. Det var så som livet tappade sin mening med att klä sig fin, gå upp på morgonen, att skratta, att äta, att sova, att plugga, att prata.

Hur dumt det än låter så kan det vara skönt att skita i att äta en dag, att bara frossa i choklad en kväll. Att inte le och ständigt skratta, att faktiskt kunna fälla en tår. Att slippa skolan och lägga sig under täcket och hoppas att nästa gång man går upp att man inte ser ut som ett träskmonster. Det är då en kommentar som: vad söt du är. Inte gör den minsta skillnad och istället för att bli glad och säga tack blir man sur för att man vet att personen ljuger och bara går därifrån.


och ja, de flesta här tycker om mitt sätt att skriva, och det är kul :D, fast själv är jag inte så imponerad.
men nu ska jag plugga geografi. kysskyss <3 
OCH JAG SAKNAR FRIDA SVENSSON, hon är min bästis om ni undrar.