last days

jag antar att detta var vår sista vecka tillsammans. detta var vår sista torsdag tillsammans. vi har måndag och tisdag kvar, då det ska vara vi. efter tisdag går vi skilda vägar. någon flyttar, andra väljer inte samma linje. vi slittras i bitar. och självklart är jag sjukt glad över att det är sommarlov och gymnasium som väntar. att slippa norreport och börja leva på riktigt. helt fantastiskt känns det. att man plötsligt står på egna ben och gör sina egna beslut, men uatn er. aldrig kommer vi tillbringa en skolvecka tillsammans, inte ens en skoldag som vi går på samma lektioner. jag kommer aldrig kunna kliva in i klassrummet igen och se era ansikten le. jag kommer aldrig längre tillbringa all tid med er. jag vill ha er med mig. resten av mitt liv. jag vill att vi ska vara oskiljbara som vi en gång var.
jag längtar, gud vad jag längtar att få bo för mig själv. men utan er är fan en plåga. halva jag är skitglad för att vi slutar och äntligen är vi ännu ett steg in i framtiden och livet, men andra halvan håller inte alls med. andra halvan vill inte le utan bara gråta. för en liten del av mig börjar förstå lite smått att aldrig igen blir det likadant. vi kommer hålla kontakten, men aldrig igen kommer vi sitta i samma klassrum, bredvid varandra under samma tid.

jag vet inte. jag kan inte förklara. allt känns bara löjligt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0