idag var det luciatåg. var sjukt nervös och hade en jävla filmkamera framför mig under hela tiden. Första låten var katastrof, min röst darrade och hela jag darrade, men sen blev det bättre och bättre ju mer jag hittade mitt magstöd. så jag må säga att jag är glad över att jag gjorde det, och lucia är mysigt.
nu ska jag duscha och sen sova.

sex månader sen även idag, sex månader - 11 juni. Usch, det har varit en jobbig dag idag och jag som försöker glömma bort honom men idag har han verkligen lekt i mina tanker. Hans röst har varit så sammetslen i mina öron att jag aldrig vill att den ska försvinna men samtidigt vill jag aldrig höra den igen. Jag vet nu att det bara är en fantasi, en illision av hans röst. samtidigt som jag mår så bra av tanken på honom, att han får mig att lee hela tiden så vill jag jaga bort tanken, skrämma den så att den aldrig kommer tillbaka. För även det vet jag att det bara är en illision av honom och att han inte ens vill göra mig glad längre. han vill inte vara den personen som får mig att lee lite större, fixa mitt hår lite mer, sminka mig extra fint och klä upp mig stup i kvarten. Om han inte vill vara den så ska jag inte tvinga honom.
jag saknar sommaren. ystad festivalen. (bara svensson förstår)

mest för att jag vill festa.

plus att mina kompisar sitter på jävla fest nu och här ute i ingenstanns sitter jag.
utan min pålle hade jag varit död för länge sedan.