jag grät idag men jag kan inte komma på om det var glädje för det nya kapitelet eller om det var sorg för att avsluta det förra. jag funderar fortfarande vilka tårar som trillade ner för kinden där jag låg i sängen med täcket över huvudet. var det detta livet som jag vägrade släppa eller är det det nya som jag vägrar släppa in? eller var det rädslan av att släppa något så säkert och hoppa ut utan att veta hur eller var man ska landa? kanske trillade det ner både salta sorg-tårar men också glädjetårar. kanske kom det sorg ur ena ögat och glädje ur det andra. för det kan inte bara vara sorg-tårar för jag är extremt glad samtidigt, men det kan inte vara glädje tårar för jag vet att det är ledsamt att lämna alla. det måste varit båda tårarna som spökade där bakom ögonlocket. eller tror inte ni det?